Välj skyddsskor utifrån riskerna på arbetsplatsen först och därefter utifrån passform och funktioner. En högre klassbeteckning är inte automatiskt det bästa valet för alla arbetsuppgifter. Det avgörande är vilka risker skorna behöver skydda mot, hur de sitter på foten och vilken märkning den aktuella modellen har.
Utgå från arbetsuppgifterna
Anteckna vad fötterna kan utsättas för på arbetsplatsen innan du börjar jämföra: fallande föremål, vassa föremål på marken, väta, värme, kyla eller särskilda elektriska förhållanden. DGUV klargör att det nödvändiga fotskyddet ska fastställas utifrån en riskbedömning av arbetsuppgifterna. Deras exempellistor kan ge vägledning men ersätter inte denna bedömning. DGUV: Frågor och svar om fotskydd.
Anteckna också om du främst står, går långa sträckor, använder stegar eller ofta arbetar på knä. Dessa uppgifter avgör inte skyddsklassen men hjälper dig att välja utförande, knäppning och passform. Först när du vet vilka skyddsegenskaper som behövs bör du välja mellan lågskor, kängor och stövlar.
Skyddsskor, lätta skyddsskor eller yrkesskor?
Bokstäverna i början av märkningen står för olika typer av skor. Skyddsskor enligt DIN EN ISO 20345 är märkta med S och har en tåhätta för hög belastning. DGUV anger att dessa provas med en slagenergi på 200 Joule. Lätta skyddsskor enligt DIN EN ISO 20346 är märkta med P och yrkesskor enligt DIN EN ISO 20347 med O; yrkesskor behöver inte ha någon tåhätta. DGUV:s fackområde för fotskydd: Standarder och begrepp.
Begreppen ”arbetsskor” och ”skyddsskor” är därför inte utbytbara. Kontrollera modellens fullständiga märkning och tillverkarens information. Utseendet, skafthöjden eller en sula som ser robust ut räcker inte för att säkert avgöra vilken typ av skydd skon ger.
S1, S2 och S3 enligt 2022 års standard
Klasserna bygger på grundkrav och sammanfattar vanliga tilläggskrav. Följande översikt återger beteckningarna i DIN EN ISO 20345:2022 i förenklad form. Den hjälper dig att förstå märkningen; vid användning är det den aktuella skons fullständiga märkning som gäller.
| Beteckning | Ytterligare egenskaper enligt DGUV:s översikt | Kontrollera på produkten |
|---|---|---|
| SB | Grundkrav | Övriga beteckningar, utförande och begränsningar för användningen |
| S1 | Slutet hälparti, antistatiska egenskaper och energiupptagning i hälpartiet | Om ytterligare spiktrampskydd krävs |
| S2 | Som S1, med ytterligare krav på vattengenomträngning och vattenupptagning | Ska inte likställas med att hela skon är vattentät |
| S3 | Som S2, med spiktrampskydd av metall av typ P och mönstrad yttersula | Modellens övriga tilläggsmärkningar |
| S3L | Som S2, med spiktrampskydd utan metall av typ PL och mönstrad yttersula | PL ska inte likställas med PS |
| S3S | Som S2, med spiktrampskydd utan metall av typ PS och mönstrad yttersula | Fullständig standard- och modellbeteckning |
Skillnaderna mellan S3, S3L och S3S gäller typen av spiktrampskydd och den tillhörande provningsmetoden. Enligt DGUV används en provspik med en diameter på 4,5 millimeter för spiktrampskydd av metall och för PL, medan en provspik med en diameter på 3 millimeter används för PS. Märkningen S3L eller S3S anger att spiktrampskyddet är metallfritt; den visar inte att samtliga delar av skon är metallfria. DGUV: Provningsmetoder för spiktrampskydd.
Läs även standardens årtal och tilläggsmärkningarna
På marknaden finns fortfarande skor som har provats enligt 2011 års standard och modeller enligt 2022 års utgåva. DGUV påpekar att revideringen bland annat har ändrat kategorier, halkskydd och spiktrampskydd. Jämför därför beteckningarna tillsammans med standardens angivna årtal. Enbart ”S3” utan detta sammanhang räcker inte för en noggrann jämförelse.
Tilläggsmärkningar kan ange ytterligare egenskaper. Utgå inte från att märkningen för en liknande modell eller en annan variant också gäller den sko du tittar på. Antistatiska egenskaper och ESD är inte heller synonymer: DGUV förklarar att provningsmetoderna skiljer sig åt och att en S-klass inte automatiskt uppfyller kraven på elektriskt avledande skor för en viss arbetsplats. Antistatiska egenskaper eller ESD-märkning visar inte heller att skorna ger elektriskt isolerande skydd mot elchock. Ett sådant skyddsbehov måste fastställas separat, och skyddet måste kunna styrkas för den aktuella modellen. DGUV: Elektriska egenskaper hos fotskydd.
Kontrollera passformen med arbetsstrumpor
Prova båda skorna med de strumpor du kommer att använda på jobbet. Kontrollera längd, bredd över framfoten och hälgrepp både när du står och går. Tårna ska inte slå i framtill, samtidigt som foten inte ska glida runt i skon när du tar ett steg. Prova också att gå i trappor och göra en kontrollerad knäböjning. Tryckpunkter eller en häl som glider blir sällan bättre under en arbetsdag.
Om tillverkaren erbjuder olika bredder eller läster bör du jämföra dessa. En längre sko är ingen tillförlitlig ersättning för en bredare sko. Ta på skon ordentligt och justera snörningen eller knäppningen som du kommer att ha den vid användning. Den allmänna förordningen om personlig skyddsutrustning anger passform, förutsebar användningstid, omgivningsförhållanden och kroppsställning som faktorer vid utformning och användning av personlig skyddsutrustning. EU-förordning 2016/425 om personlig skyddsutrustning.
Använd endast godkända inlägg och ändringar
En lös iläggssula förändrar utrymmet i skon och kan påverka egenskaper som är viktiga för säkerheten. Använd därför endast inlägg som skotillverkaren har avsett eller godkänt för den aktuella modellen. Vid ortopedisk anpassning kräver DGUV ett typkontrollintyg som styrker att den aktuella kombinationen är godkänd samt en försäkran om överensstämmelse från tillverkaren. Kontrollera dessa underlag innan du gör någon ändring och ta inte heller bort originalinlägget utan att först kontrollera att det är tillåtet. DGUV: Inlägg och ortopediskt fotskydd.
Gör en snabb kontroll före varje användning
Kontrollera ovanmaterial, sömmar, knäppning, yttersula och infästningen mellan sula och ovandel. Slitage, skärskador, öppna sömmar eller en lossnad sula kan innebära att skon inte längre får användas. Följ tillverkarens anvisningar för rengöring, torkning, förvaring och när skorna ska tas ur bruk. Efter en händelse som har utsatt skon för kraftig belastning syns inte alltid alla förändringar på utsidan; följ arbetsplatsens rutiner och tillverkarens information för hur du ska gå vidare.
Checklista för jämförelsen
- Arbetsuppgifter och risker är dokumenterade.
- Skotyp, klass, standardens årtal och tilläggsmärkningar har lästs i sin helhet.
- Lågskor eller stövlar passar det planerade arbetet och miljön.
- Båda skorna har provats med arbetsstrumpor både vid gång och stående.
- De inlägg som behövs är avsedda för den aktuella modellen.
- Rutiner för skötsel och kontroll samt kriterier för när skorna ska bytas ut är kända.
Jämför Arbets- och skyddsskor, Skyddsskor S3, Skyddsskor S1, S1P och S2 samt Arbetsstrumpor och inlägg. Brixoros skoväljare kan hjälpa dig att ytterligare avgränsa urvalet efter utförande och dokumenterade egenskaper; kraven på din arbetsplats är fortfarande avgörande.
